Annana

Idag kände jag att lycka är att se någon nära vara upprymd och full av glädje.
Att fysiskt känna hur värmen och leendet sprider sig till omvärlden på ett rent och äkta sätt.
Tänk så tydligt det bara finns ibland.
Tänk så svårt att ta vara på.
Tänk inte lycka, upplev och sprid.
Lycka

Solen tittar fram på en ljusblå himmel

Blåsippor, vitsippor och gräs vajjar i en ljummen vind

Känslan av värme, kärlek och närhet sipprar fram

Människor ler mot varandra, tar på sig glajjorna och umgås

Det luktar grill och gemenskap i varje gatuhörn

Fåglarna sjunger till väckarklockan varje morgon

och jag ler

Jag började januari med en ny utbildning i en ny stad. Jag bodde hos en avlägsen ingift släkting. Jag var på nya äventyr med gamla vänner som jag lärde känna på ett nytt sätt.

Februari innebar min lägenhet i skogen, min första tenta skrevs och en skidresa i Sölden med familjen. I skogen fick jag känna på studentlivet i miniatyr, grannar, påhitt, middagar, bak och filmkvällar.

Mars kom med morot i form av fältstudiedag. Jag började känna mig hemma med vänner, skola och stad.

April innehöll ett överraskningsbesök för en fyllande 20-årig vän på hemmaplan, flyttlass till ny stadsdel i hemtrakten och lite påsk med släkten. Ett besök hos min Anka i gnällbältets huvudstad med traditionell Eurov-mat.

Nästa månad, maj, skulle bli den sista före sommaren. Sol, värme, pluggande utomhus, planering av sommaren och firande av en söt 90-åring där all julkortsskrivande och "gammalt fotoalbum"-släkt dök upp.

Sommaren inleddes i början av juni i Malmö med familjen och släkten. Lite regnigt, men en del dagar nere på stranden, ett stenkast från både nya huset o broen.

Juli spenderades med mina två småttingar i engelskspråkig storstad. Kom närmare min gamla bästis, som jag kände att jag saknat. Familjen kom och hämtade hem mig mot slutet av vistelsen.

Lättare trädgårdsarbete, vedsågning, festivalspringande, strandliv, rullåkande och kusinträffar beskriver min augusti utmärkt. En kär vän kom på oväntat och härligt besök för rundvandring och glassätande i skuggan bland myggorna. En möhippa planerades med skratt och glädje. Resan i vit skåpbil från min stad, med upplockning i liten håla, till vår huvudstad fick avsluta månaden tillsammans med inledningen av ny termin.

September började med att nya kontakter knöts och gamla förändrades uppe i min nya omgivning. Jag fick ett varmt och underbart kärleksfyllt minne från en helg hemma, där alla samlats för att hylla och fira två personers kärlek. Månadens slut var härligt tack vare mina nära.
Jag kom närmare nya och plutten kom förbi.

Oktober kom med träningsyra, bakdagar och filmkvällar. Min gojja firades på roligt födelsedagsvis med ballongen Hubbe. Fia och jag Rankade stjärnorna och matades med underhåll och kockmat. Tomtom återupplivades med nya roligheter och överraskningsfirande på 20årsdagen.

Spiderpig gav november en fin start där gg föll på plats. Fint - Förvirrande. Höstafton med Fia i dansens och musikens uttryckande tecken. Ett nytt band väcktes åter till liv hos mig, från fryshuset med Tomtom. Nya kunskaper erövrades med kursdagar. Med Fia och Ru välkomnade jag första advent i ösregn, blåst och vacker sång. Värmande Herman hjälpte till.
Snö och lite julstök med några av mina finaste lyste upp hos mig. 

Spelkvällar, filmkvällar, pizzabak och idolskratt fick värma upp decemberstarten som kom utan snö. Sluttampen i skolan påbörjades och kändes tuff. Ordet confused sätter pannbandet på huvudet för den här månaden. Ru fanns där hela tiden. Filmstudion drog sitt sista strå. För i år. Honung fick underbart besked som ger nästa år ett nytt utseende på kalendern.
Ett överraskningsåk i nygammal bil med gammalny vän till julig stuga full av kramar kändes skönt och jag landade. En ny vän kom för kortkort visit med Thai i min stad. 
Dagen med Kalle Anka var deppig och fel. En oväntad julhälsning spred värme och tack vare den store röde, Ebbs, E&G, kusiner, Dk, mm&mf, ma, pa, Las fick jag uppleva en av de finaste, mysigaste kvällar.
Snökontakter ordnade med kontopåfyllning de sista dagarna på året.
Kvällen före alla nystarter klickas igång kände jag mig nöjd med året som nu nästan gått varvet runt. Med ett leende skålade jag, härligt omgiven av mina närmaste, för allt fina gamla och allt som komma skall.

Tack för ett underbart år.

du är en sprallig fläkt

du får mig att skratta

du gör så att jag inte känner mig ensam

du ler

du delar med dig

du underhåller och leker

du,

jag är förvirrad när du inte hör av dig

Trying to help out, but feeling rather helpless.
What can I possibly do? Be there.

But what if it isn't enough.
What if I should or could do something more.

Something to lighten up.
To take all the bad away.
Make all darkness disappear from them.

Or just be the break from reality that they need.

so badly


What if. 

Japp, back on track, so to speak.

London Town och jag ska bli friends igen during a month.

But what about the kids? Will they like me again. Hopefully. I'll be nice to them ¢¾

Vi är som små dockor i ett dockhus, följer alla rutiner som den ledande barnhanden bestämmer för oss.
Vi har inget att säga till om. Egentligen. Och om vi skulle ha något att säga till om, ifall vi tycker att vi faktiskt har ett val, så är det förmodligen så att den ledande lilla barnhanden som håller i dig gör det här valet åt dig i alla fall. Så hur du än tror att du själv bestämt vad du vill göra så är det inte du som bestämt något i alla fall.

Din ledande lilla barnhand och ägare har en kompis med sig hem från skolan. En ny styrande hand. Fast den här handen vill inte följa de gamla rutinerna. Nu plötsligt blir allting fel.

Mamman mår inte bra, barnen bråkar och slåss. Pappan mår inte heller bra. Mamman och pappan bråkar. Ingen går till jobbet som de ska längre. Möblerna ligger välta omkring de små dockorna och ett krig har brutit ut i familjen. Ett krig mot allt gott som varit.

Efter en tids huller-om-bullerkastande av de små dockorna.
Efter en tids spelande med deras små sköra själar och psykens samveten.
Efter alldeles för lång tid med det lilla barnets styrande hand, lämnas papphuset och tygdockorna liggande i sin egen röra. Allt bryter ihop. Papphuset glöms bort. Dockorna likaså.

Där ligger mamman och ropar tyst, och förjäves, på hjälp.
Hon har gått ner sig fullständigt.
Och glömts bort.

Där ligger barnen, som inte fått vara barn och leka med sina klossar,
utan fått göra allt mamman och pappan skulle göra.
Eller borde göra enligt det lilla barnets styrande hand, för längesedan när dockhuset var alldeles nytt.


Men var är pappan?
Han syns inte till någonstans.
Har han lämnat familjen?
Lever han vidare med den styrande lilla handen?
Ett annat liv.
Eller var han inte omtyckt av handen?
Hamnade han bland skräpet?

Dockor är inte vidare förtjusta i förändringar. I alla fall inte om de inte vet om dem i förväg, eller om de inte med säkerhet vet att allting kommer bli bättre efteråt.

Mamman ska inte stå i köket och laga mat eller ta hand om barnen som sitter och leker med klossar i sina rum. Pappan ska inte vara på jobbet och plötsligt är det ommöblering i två-våningshuset i pappkartong.

Vad var meningen med dockornas liv? Blev den styrande lilla barnhanden road under en kortare tid

Äntligen är sommaren här!

Visst har vi väl längtat efter att få cykla runt i kortkort med vinden blåsandes i håret och ingenting att oroa sig över. Glasstrut på Cellos när värmen är som mest kvävande en het sommardag. Vad kan väl vara bättre än att ha lata dagar nere på ribban och doppa fötterna i Öresunds svalkande vann.

Visst är det underbart när solen skiner, fåglarna kvittrar, myggbetten kliar i knävecken och barnen skriker i poolen i grannens trädgård när man ligger och läser en bra pocket från Limhamns bibliotek?!

Grillos i huvudet från den andra grannens genombrända flintastek från Limhamns nya kap (Lidl) medan ens lillfinger kläms i familjens billiga Brassestol.

Sommar är att vakna på morgonen av hetta i rummet, brist på syre, svidande solbränd mage mot lakanen och en dundrande huvudvärk för att man glömde solglasögonen på byrån i hallen innan det bar av på en heldag ute i skinande sol.

Men visst längtar vi efter sommaren varje januari när allt är regnigt, grått och trist!

Njut så länge det varar, det är inte varje dag myggbettet kliar just som solcrèmen kladdar i ansiktet och tröjan svider mot din brända hud.


Och det sägs att McDonald's har god frappe, is it true though?


GLAD SOMMAR

År 2007 har anlänt till mig med STORMKLIV. För att ge det nya året en rejäl utmaning har jag kastat mig ut i en värld utan stadigt golv att stå på.
Storstaden, vår huvudstad och den så vackra konungastaden med Sveriges enda tunnelbanesystem (Malmö kommer snart ikapp, eller...) är på väg att få icke så nobelt besök av skånetös.

08-bor, se upp. Här kommer konkurrens =)